Vindkraft – frågor och svar

Vindkraft står idag för cirka 20 procent av Sveriges totala elproduktion. Utbyggnaden av vindkraft sker snabbt både i Sverige och internationellt eftersom energislaget är förnybart, utsläppsfritt i drift och relativt kostnadseffektivt. År 2023 fanns omkring 5 500 vindkraftverk i Sverige.

Vindkraft kan påverka biologisk mångfald genom att fåglar och fladdermöss kolliderar med rotorbladen. Även markanvändningen kring vindkraftverk kan orsaka habitatförlust och fragmentering av naturområden. Effekterna varierar beroende på var verken placeras och vilka arter som finns i området.

Fladdermöss är extra sårbara eftersom deras aktivitet ökar under varma och lugna nätter med låg vindhastighet. Vindkraftverk lockar dessutom till sig insekter, vilket gör att fladdermöss söker föda nära rotorbladen. Detta ökar risken för dödliga kollisioner.

Enligt forskningsprojektet Vindval är större brunfladdermus den art som drabbas hårdast av vindkraftsrelaterad dödlighet. Även dvärgpipistrell och nordfladdermus påverkas, även om nordfladdermusen generellt drabbas i mindre omfattning. Riskerna är störst för arter som migrerar eller jagar på hög höjd.

Stoppreglering innebär att vindkraftverk tillfälligt stoppas under perioder då risken för kollisioner med fåglar och fladdermöss är som störst. Det används framför allt under sensommaren och tidig höst när fladdermöss är särskilt aktiva. Syftet är att minska dödligheten bland känsliga arter.

Internationella studier visar att stoppreglering kan minska fladdermusdödligheten med upp till 78 procent. När vindkraftverk stoppas vid låga vindhastigheter minskar risken för att fladdermöss kolliderar med rotorbladen betydligt. Därför är fungerande stoppreglering ett viktigt krav för Bra Miljöval-certifiering.

Internationella studier visar att stoppreglering kan minska fladdermusdödligheten med upp till 78 procent. När vindkraftverk stoppas vid låga vindhastigheter minskar risken för att fladdermöss kolliderar med rotorbladen betydligt. Därför är fungerande stoppreglering ett viktigt krav för Bra Miljöval-certifiering.

Det är främst småfåglar som kolliderar med vindkraftverk, men även rovfåglar som kungsörn och havsörn påverkas. Tornseglaren är den art som hittats i störst antal under kraftverken i vissa studier. Arten är dessutom rödlistad och klassad som starkt hotad i Sverige.

Bra Miljövals stoppområden är områden med höga naturvärden där vindkraftverk inte får anläggas om de ska kunna miljömärkas. Områdena omfattar internationellt och nationellt skyddsvärd natur samt särskilt värdefulla naturområden identifierade av Naturskyddsföreningen. Detta minskar risken för negativ påverkan på känsliga arter och livsmiljöer.

Produktionsbortfallet från stoppreglering är mycket litet. Under år 2024 beräknades bortfallet till endast 0,34 procent av årsproduktionen för de vindparker som använde stoppreglering. Det innebär att den biologiska vinsten är stor i förhållande till den begränsade påverkan på elproduktionen.

Om alla svenska vindkraftverk hade fungerande stoppreglering uppskattas upp till cirka 33 000 fladdermöss per år kunna räddas från dödliga kollisioner. Effekten skulle vara störst i södra Sverige där fladdermusaktiviteten är högre.

Om all vindkraft miljöanpassades enligt Bra Miljövals kriterier skulle dödligheten minska för både fåglar och fladdermöss. Dessutom skulle känsliga naturområden skyddas från exploatering genom tydliga krav på lokalisering. Detta skulle bidra till att stärka biologisk mångfald samtidigt som förnybar energi fortsatt kan byggas ut.